Sjukvårdspartiet Västra Götaland

Ska hela Mariestad avvecklas?

DEBATT

Ska hela Mariestad avvecklas?

Återigen ska offentligt finansierad verksamhet i Mariestad avvecklas. Mariestadsanstalterna blir två av de 14 anstalter som läggs ner när kriminalvården ska spara pengar. Över 80 tjänster försvinner om beslutet förverkligas. För inte så länge sedan beslutade alliansregeringen att Länsrätten i Mariestad ska läggas ned. Tidigare har regeringen också fattat beslut om att tingsrätten i Mariestad ska läggas ned. Beskedet om anstalterna i Mariestad är tyvärr en inte helt oväntad konsekvens av tidigare beslut om att lägga ned domstolarna i Mariestad. På andra orter där kriminalvården nu drar ned sin verksamhet drar man slutsatsen att också de jobb som blir kvar är hotade. Tyvärr gäller det nog också Mariestad.

Hur kunde det gå så här illa? När Västra Götalandsregionen bildades lovade ju regeringen att Mariestad skulle bli länets nya ”rätts- och förvaltningscentrum”. Dessa löften är sedan länge glömda. Varken regeringen eller de ledande regionpolitikerna känner sig längre bundna av sådan löften. Det många av oss befarade, när regionen bildades, är nu verklighet: Mariestad anses vara en kommun i periferin.

Avvecklingen av offentlig verksamhet i Mariestad började för länge sedan. Bildandet av Västra Götalandsregionen blev bränsle åt avvecklingen. Mariestad förlorade sin status som residensstad och när regionens hälso- och sjukvårdsstyrelse lades ned minste kommunen ännu fler arbetstillfällen. Mariestad var också först ut med att få smaka på den våg av sjukhuscentraliseringar som sedan dess präglat regionens hälso- och sjukvårdspolitik. Ingen har dock någonsin kunnat visa upp en uträkning som tydligt visar att nedläggningen i Mariestad, eller på andra sjukhus, leder till besparingar. Den skattehöjning som drabbat skaraborgarna sedan regionen bildades kan ju faktiskt tas som intäkt för det motsatta.

Sjukvård och annan offentlig service är nödvändig för att skapa långsiktiga tillväxtmöjligheter i regionens mindre kommuner. Om det finns offentlig service, bra vägar och närhet till vård kan många människor tänka sig att bo och här. Detta är nödvändigt för att företag ska kunna etablera sig och utvecklas långsiktigt. Sjukvård och annan offentlig service är en viktig utvecklingsfaktor.

När staten väljer att göra som regionen – avveckla sin verksamhet i kommunen – finns det all anledning att vara orolig. Men det innebär inte att vi ska sitta och deppa! Istället måste alla vi som värnar Mariestads framtid verka för att hotade verksamheter blir kvar i kommunen. Dessutom måste vi bli ännu bättre på att locka hit nya verksamheter. Jag tänker göra vad jag kan i min roll som regionfullmäktigeledamot för Sjukvårdspartiet.

Sjukvårdspartiet

(Publicerad i Mariestads-Tidningen måndagen den 16 november 2009)

Slöseri att låta sjukvårdande personal sköta helgstädningen

DEBATT

Slöseri att låta sjukvårdande personal sköta helgstädningen

De senaste veckorna har det i tidningar, radio och TV talats en hel den om bristande städning på sjukhus runt om i landet. God städning på oerhört viktigt på våra sjukhus eftersom olika virus och bakterier kan ställa till med mycket stor skada i dessa verksamheter. Socialstyrelsen ska, med anledning av den senaste tidens avslöjanden, se över hur upphandlingarna av städningen på landets sjukhus sköts.

Även NU-sjukvården har fått kritik för brister i städningen. Här är det regionens egen serviceorganisation, Regionservice, som fått uppdraget. På helgerna kommer ingen städpersonal alls – då är det meningen att sjukvårdspersonalen själv ska sköta renhållningen. Chefsläkare Ulf Almqvist har påtalat brister i NU-sjukvården hygienrutiner – men han skyller bristerna på sjukvårdspersonalen.

Att ledningen har skuld till bristerna, exempelvis genom att inte ta in städpersonal på helgerna – vill Almqvist inte kännas vid. Sjukvårdspersonalen – som har fullt upp med att hinna med alla patienter och överbelastade akutmottagningar – ska dessutom hinna med att städa. Är inte det inte ett enormt resursslöseri att använda personal som är utbildad för att vårda människor, samtidigt som regionen har annan personal anställd som är mycket bättre på att sköta städning? Är det ens lämpligt att sjukvårdande personal ena stunden städar och nästa stund lägger om öppna sår?

Jag tog personligen upp städproblemet i NU-sjukvårdens styrelse i november förra året. Jag fick då till svar att man skulle ”ta fram kvalitetskriterier som ska tydliggöras i avtalet från 2009″. Trots detta verkar problemen kvarstå.

Bristerna i NU-sjukvårdens städning är sedan länge allmänt kända, trodde jag. Jonas Andersson (fp), ordförande för regionens Hälso- och sjukvårdsutskott, skrev på sin blogg nyligen, med anledning av Socialstyrelsens beslut om att granska städningen på Sveriges sjukhus: ”Jag har dock inte hört om några speciella problem vad gäller städningen på våra sjukhus”. Är det inte anmärkningsvärt att ansvarigt regionråd inte känner till diskussionerna om den bristande städningen inom NU-sjukvården? Kanske är Västra Götalandsregionen allt för stor för att ansvariga politiker ska kunna ha koll på läget överallt?

Orvar Martinsson
Ersättare i NU-sjukvårdens styrelse för Sjukvårdspartiet

(Publicerad i Provinstidningen Dalsland den 14 november 2009)

Det behövs fler vårdplatser – inte färre

DEBATT

Det behövs fler vårdplatser – inte färre

Skaraborgs sjukhus har haft bristande vårdplatsresurser under hösten. Detta är något som bland annat Marga Brisman (Områdeschef, område kirurgi, Skaraborgs sjukhus) skrivit om. Ansvaret för vårdplatsbristen vilar tungt på de som styr över sjukvården i Västra Götaland, Socialdemokraterna, Centern och Folkpartiet. I deras budget, som antogs av Regionfullmäktige, finns helt enkelt inte nog med resurser till sjukvården. Därför har vi både vårdplatsbrist och långa väntetider inom såväl den planerade vården som akutsjukvården.

Sjukhusen i Skaraborg redovisade nyligen en prognos som pekar mot ett underskott som landar på 80 miljoner kronor för samtliga sjukhus vid årets slut. Problemet löses genom att helt enkelt panikstänga 60 vårdplatser. Allra billigast blir det kanske om man tar bort de kostsamma vårdplatserna helt och hållet?

Har då patienterna blivit så mycket friskare? Nej, neddragningarna görs inte på medicinsk grund. Blir sjukvården så mycket effektivare? Nej, läkarna måste ägna allt mer tid åt att jaga vårdplatser i och utanför det egna sjukhuset. Patienter placeras i sjukhuskorridorerna och på avdelningar, där de inte alls hör hemma. Många patienter skickas också hem tidigare än vad som är lämpligt. Dessutom minskar de så viktigare marginalerna som måste finnas vid händelse av stora olyckor och andra extraordinära händelser.

Att minska antalet vårdplatser är problematiskt. Bland annat påverkas patientsäkerheten i allra högsta grad negativt. Inrapporterade fall av superbakterien VRE är i år tio gånger fler än vad som är normalt för ett helt år. Orsaken bedöms allmänt vara platsbristen inom vården. Att skylla på ekonomin håller inte heller. Efter årtionden av kraftiga nedskärningar i hela landet ökar ändå flera landsting antalet vårdplatser, medan flera andra utreder frågan – dock ej Västra Götalandregionen!

Sjukvårdspartiet vill se fler vårdplatser – inte färre. Därför öronmärkte vi, i vårt budgetförslag, 90 miljoner kronor 2010 och 100 miljoner kronor 2011 för en satsning på just fler vårdplatser. Socialdemokraterna, centern och folkpartiet – som idag styr Västra Götalandsregionen – gjorde dessvärre inte samma prioritering.

Sjukvårdspartiet i Skaraborg